Jag sitter och skriver med Nora just nu.
Och gud, jag längtar tills dom kommer hem. Jag längtar sjukt mycket nu.
Och jag vet inte om det blir någon skola imorgon. Vi får se.
Olika sorters känslor väller över mig just nu, don't ask.
Ibland är det jobbigt, ibland inte.. Eller hur? Allt blir bra, allt blir bra.

En pappersbit är alltid lätt och knyckla ihop. Varför kan det inte vara detsamma
när det gäller dig?

Vet ni vad som också är bra? Att Marie finns. Okej och andra vänner med.
Och jag vet att hon förstår nu, för jag kan äntligen förstå till nästan 100 vad hon
menade här tidigare när hon skrev en del saker. Det är bra.
Och jag är trött. Jag tänker ringa Sofia. För jag vill prata. Med henne!